Flyttlängderna är en del av de svenska kyrkoarkiven och en viktig källa för dig som släktforskar. Dokumenten är listor över människor som flyttat in eller ut ur en socken (alternativt församling). Men vad exakt går det att hitta för information om dina förmödrar och förfäder i en flyttlängd?
Först och främst: en flyttlängd är egentligen två längder. En längd för alla som har flyttat in i socknen ett visst år (inflyttningslängd) och en längd för alla som har flyttat därifrån (utflyttningslängd). Hur in- och utflyttningslängderna är strukturerade i förhållande till varandra kan variera från socken till socken. Ibland är de båda längderna del av samma bok i kyrkoarkiven. Då listas de inflyttade på en sida (ofta vänster) av bokens uppslag medan de utflyttade listas på andra sidan av uppslaget. Ett exempel på ett sådant upplägg ser du på bilden här ovanför från Jämjö socken. Men det är också vanligt att in- och utflyttningslängderna är två separata böcker. Då kan det istället se ut såhär:
Så vad kan en flyttningslängd egentligen berätta? Både inflyttningslängder och utflyttningslängder innehåller mycket spännande information som hjälper oss att komma vidare med vår släktforskning. Uppgifterna är ofta strukturerade utifrån olika kolumner som många gånger är likartade, oavsett var i landet du släktforskar.
I en flyttlängd kan du få reda på det här:
Årsnummer. Handlar om hur många som har flyttat in eller ut till just den här socknen eller församlingen det året. Är din släkting nummer 1 i inflyttningslängden, så är hen den första att flytta till exempelvis Jämjö år 1895.
Flyttdatum. Här får du reda på när din släktings flytt från eller till bygden registrerades av prästen. Observera att det kan skilja tid mellan den verkliga flytten och den officiella registreringen i kyrkböckerna.
Namn och eventuell titel. I flyttningslängderna anges i stort sett alltid namn på den som flyttar. Undantag kan vara om en stor familj med flera barn registreras, då skrivs ibland bara pappans namn (men du kan se under kategorin "mankön" och "kvinnkön" att rör sig om flera personer. Ibland noteras också titeln på personen som flyttar.
Födelseår, dag och månad. Du får reda på när din släkting är född.
Kön. Prästen registrerar om det rör sig om en man eller kvinna som flyttar och markerar ofta i form av ett streck eller etta i "rätt" kolumn. Flyttar en familj kan det stå högre siffror i kolumnerna, vilket visar att även barn finns med i familjen fastän de kanske inte nämns separat på en egen rad.
Var personen har bott tidigare. I en inflyttningslängd får du reda på vilken socken eller församling personen flyttat in ifrån. I en utflyttningslängd anges var i den här socknen eller församlingen som personen bott fram tills nu.
Vart personen har flyttat nu. Läser du en inflyttningslängd anges namnet på en gård, trakt eller ett mindre samhälle. Är kyrkoarkivet från en stadsförsamling kan du också få uppgifter om kvartersnamn eller adress här. I en utflyttningslängd skrivs ofta bara namnet på den nya socknen eller församlingen. Om du vill få mer detaljer om någon som flyttat ut, behöver du alltså söka upp inflyttningslängden för den nya hembygden.
Sida i husförhörslängden eller församlingsboken. Du får en sidreferens till var i husförhörslängden alternativt församlingsboken som du kan hitta den här personen i den här socken för det här specifika året.
Särskilda anteckningar. Det finns ofta en kolumn för särskilda anteckningar där prästen kan lägga till information som han ansåg viktig. Det kan till exempel vara noteringar om att någon är skattebefriad eller ytterligare sidreferenser (som till en flyttattest).
Comments