top of page
Skribentens bildMatilda Skoglöw

Vad är Rotemansarkivet?

Uppdaterat: 26 feb.

Rotemansarkivet samlar uppgifter om Stockholms befolkning mellan åren 1878 - 1926. Systemet uppstod i en tid då Stockholm expanderade så fort att den vanliga folkbokföringen inte gick att upprätthålla.


Rotemansystemet blev ett unikt system som fördes parallellt med kyrkans. Arkivet är idag en viktig källa för den som vill släktforska i Stockholm.

Karta för släktforskning över Stockholms rotar år 1885
Karta över indelningen av rotar i Stockholm år 1885. Bildkälla: Lundgren, A.R. och Stockholms stadsarkiv.

Stockholm växer (för) fort

Det är sent 1800-tal och industrierna i Sverige blomstrar. Allt fler människor söker sig bort från fattigdom och landsbygd för att pröva sin lycka i städerna. Resultatet blir en kraftig ökning av invånarantalet i bland annat Stockholm. Det kommer så många nya människor till staden att kyrkan som ansvarar för den vanliga folkbokföringen inte längre kan hålla koll på alla invånare. Människor flyttar in, ut och ofta runt mellan olika typer av boenden.


Det är då beslutet tas: Stockholm behöver en ny typ av organisation. Den 1 januari 1878 grundas Rotemansinstitutionen med uppdrag att få ordning på den urartade folkbokföringen.


Stockholm mellan år 1870 och 1880, då Rotemansarkivet skapades.
Stockholm runt år 1880. Bildkälla: Carleman, Gustaf (1821 -1911) & Stockholms stadsmuseum.

Rotemannen blir ansvarig

I och med beslutet om en Rotemansinstitution delas Stockholm upp i 16 distrikt. Dessa kallas rotar. I varje rote finns en ansvarig tjänsteman (Roteman) som ska administrera folkbokföringen i just den delen av Stockholm.


Tanken är att det i respektive rote ska bo ungefär 10 000 personer. Med tiden blir Stockholms rotar allt fler och när systemet avvecklas år 1926 finns 36 rotar i staden.


Vad du kan hitta i Rotemansarkivet

Precis som i kyrkböckernas husförhörslängder är uppgifterna i Rotemansarkivet till stor del strukturerade utifrån var personer bor. I varje rote registrerar Rotemannen alla som är bosatta i en specifik fastighet.


I Rotemannens häften finns uppgifter om Stockholmarnas namn, yrke/titel, civilstånd, födelsedatum, födelseort och ställning i hushållet där de bor. Du kan också se när de flyttat till eller från fastigheten. Hela Rotemansarkivet (som idag finns digitaliserat) innehåller 6,3 miljoner poster.


Här kan du söka i Rotemansarkivet

Rotemansarkivet görs tillgängligt av Stadsarkivet i Stockholm och en del av arkivet går att söka i gratis online. Det gör du här. Men var uppmärksam på att arkivet du söker i på webben är en förenklad version - alla registrerade rotar är inte inkluderade.


Om du befinner dig på plats i Stockholm kan du istället besöka Stadsarkivet och få tillgång till hela Rotemansarkivet genom programmet Rotemannen som finns på datorerna i Stockholms Stadsarkivs läsesalar.


Om du är villig att betala för att få tillgång till Rotemansarkivet finns databasen Rotemannen 3 med alla arkivets uppgifter att köpa som USB-sticka. Företaget ArkivDigital har lagt in Rotemansarkivets uppgifter i sin tjänst men för att kunna söka där krävs en prenumeration.




Comments


bottom of page