Kyrkböcker är ett samlingsnamn för de register som prästen i varje svensk församling förde förr. De handlar ofta om människorna som bodde i socknen men också om kyrkans ekonomi och inventarier. Kyrkböcker är en ovärderlig källa för släktforskare.
Kyrkböcker: så började det
Berättelsen om de svenska kyrkböckerna börjar på 1600-talet då Sverige är ett land i krig och för staten är det viktigt att hålla koll på hur många krigsföra män som finns inom rikets gränser. Behovet av att inventera befolkningen är en av faktorerna som leder fram till att en ny kyrkolag stiftas år 1686. Lagen slår fast att prästerna runt om i Sverige ska skapa listor över invånarna i sin församling.
På vissa håll i landet - till exempel i Linköpings och Västerås stift - har förteckningar över invånarna funnits sedan 1630-talet men det är i slutet av århundradet som som kyrkornas folkbokföring startar nationellt.
Vad står det i kyrkböcker?
Kyrkböckerna innehåller mycket information, både om människorna i en socken och om kyrkans administration. Genom att söka i kyrkböcker kan du till exempel få veta var och när en person är född, vilka som tillhörde samma familj, flyttar, platser som personen bott på genom livet, vem personen gift sig med och när, namn på eventuella barn samt hur och var personen dog. Du hittar också uppgifter om konfirmation, kristendomskunskap, vaccination, fattigvård, sockenstämman och brott.
Hur hittar man i kyrkböcker?
Mellan mitten av 1600- och 1800-talet hade prästerna i varje församling relativt stor frihet i att själva kunna utforma sina kyrkböcker. Ett uppslag kan alltså se olika ut beroende på vilken kyrkbok och församlings arkiv som du söker i. Men även om utseendet kan skilja sig åt har alltid vissa grundläggande uppgifter funnits med och kyrkböckerna är strukturerade utifrån ett särskilt system.
Kyrkböckerna består av olika register (också kallat böcker, längder eller serier). Varje typ av register har en egen bokstav och fokuserar på en viss typ av innehåll:
A: Husförhörslängder (senare församlingsböcker)
B: In- och utflyttningslängder
C: Födelse- och dopböcker
D: Konfirmations- och kommunionlängder
E: Lysnings- och vigselböcker
F: Död- och begravningsböcker
För att hitta rätt i kyrkböckerna behöver du alltså ta dig till det register som fokuserar på uppgiften du letar efter. Vill du exempelvis veta när någon döptes, letar du i födelse- och dopboken för den aktuella församlingen.
Var finns kyrkböckerna idag?
Kyrkböckerna förvaras i sin fysiska originalform hos Riksarkivet, på olika platser i landet (beroende på socknen eller församlingen som kyrkböckerna tillhör). Idag är dock de flesta kyrkböcker digitaliserade och går att söka i hemifrån, via din dator. Både Riksarkivet och släktforskningsföretag har digitaliserat de svenska kyrkböckerna. Du kan exempelvis hitta dem här.
Eftersom det råder sekretess på kyrkböcker som är yngre än 70 år är inte alla register tillgängliga att söka i för släktforskare.
Comments