Många som börjar släktforska tycker det känns svårt att läsa gammal handstil. Det är inte konstigt. Text i gamla dokument kan vara klurig att tyda av många olika orsaker. Ibland har prästen som skapat exempelvis kyrkböckerna skrivit slarvigt och litet. Ibland kan själva dokumentet vara skadat av tiden tand (eller olyckor som bränder och vattenläckor).
Men problem med att tyda äldre handstil kan också bero på bokstäverna. För 150 år sedan lärde många nämligen sig att skriva med en helt annan handstil än idag. Alfabetets bokstäver såg alltså annorlunda ut än vad moderna människor är vana vid att läsa. Texter vi lär oss att skriva och läsa idag är skapade med så kallad latinsk handstil. På 1500-, 1600-, 1700- och 1800-talet var det som lärdes ut istället tysk handstil, även kallad nygotisk kursiv.
Både nya och rutinerade släktforskare tycker ibland att dokument från arkiven är svåra att förstå. Så vad kan du göra om du har problem med att tyda gammal handstil i en källa? Här är 5 tips som kan hjälpa dig på vägen:
Lär dig känna igen bokstäverna. Om källan är från tiden då tysk handstil var vanlig, är det en bra idé att bekanta sig med hur alfabetet i den tappningen såg ut för att lättare kunna tyda ord och meningar. Exempel på det kan du se på Sveriges Släktforskarförbunds Wiki: här.
Leta efter ordet på andra ställen i dokumentet. Om du har problem med att läsa ett specifikt ord kan du hålla utkik efter ordet på andra ställen i samma dokument. Om du hittar ordet på ett annat ställe kanske det är lättare att tyda där eller kan du få andra ledtrådar utifrån sammanhang eller närliggande ord.
Tolka sammanhanget. Var i dokumentet finns ordet eller meningen som du har svårt att läsa? Om du skapar dig en bild av hur dokumentet är uppbyggt kan du kanske också gissa dig till vilken typ av ord det är du har att göra med. Står ordet i en kolumn för födelseförsamling i en kyrkobok? Ja, då är det antagligen ett ortsnamn du letar efter.
Gå "bakvägen" via alternativa källor. Har du förstått att det är ett ortsnamn eller ett namn på en gård du letar efter men du har svårt att läsa dig till vad det egentligen står, är ett tips att gå till andra källor. Om du söker i en kyrkobok i Värmlands län och du ser att församlingen verkar börja på bokstaven B (men kan inte läsa resten) är det alltså en bra idé att via andra källor ta reda på vilka församlingar som fanns i Värmland vid den tiden och som började på bokstaven B. En sådan sökning går till exempel att göra på sidan Rötter, i Socken-Sök.
Förstå vanliga ord och hur källan är uppbyggd. Många källor som släktforskare använder är repetitiva och utgår från en särskild mall. Om du lär dig att förstå hur exempelvis kyrkböckerna är uppbyggda vet du också vad du kan förvänta dig av olika delar av dokumentet och vilka vanliga ord, uttryck och förkortningar som brukar finnas där.
Som sagt: alla släktforskare tycker ibland att dokument, meningar eller enskilda ord är krångliga att tyda. Låt det alltså inte hindra dig från att börja släktforska. Den goda nyheten är att det blir lättare att läsa gammal handstil ju mer du övar.
Comments