Innan du dyker ner i arkiven för att börja släktforska finns saker som är viktiga att tänka på och förbereda. Det handlar till exempel om vad du vill hitta, hur källhänvisningar fungerar och vad andra (men kanske inte du) redan vet om din släkt. Kan du svara på de här fem frågorna?
1. Varför vill du släktforska?
Fundera över målet med din släktforskning och vad du egentligen vill veta. Är du intresserad av en specifik person eller undrar du mer allmänt om släktens historia? Kanske finns berättelser om vad tidigare generationer i din familj varit med om, som du nu vill forska i. Vad är sant och inte?
För att hålla ditt letande fokuserat är det bra att redan från början sätta upp ett mål med din släktforskning. Målet kan självklart ändras efterhand som du hittar mer spännande information om din släkt.
2. Vad vet du redan?
Den här frågan är lätt att glömma bort. Även om din släkts historia på 1600- eller 1700-talet känns som ett svart hål vet du troligtvis något om generationerna närmast dig själv. Har du ett minne av mormors trädgård när du var liten? Kanske en ärvd vas på vinden? Vykort i en låda? Eller fotografier från ett släktkalas för 20 år sedan?
Dina minnen är också en del av släkthistorien. Vem vet - kanske kan de kopplas samman med saker du hittar om människor längre bak i tiden? Glöm alltså inte att skriva ner det du själv känner till om din släkt.
3. Vad vet andra om din släkt?
Arkiv finns kvar i framtiden, men tyvärr gör inte äldre släktingar det. Sätt därför undan tid för att prata med människor i din närhet som kan ha minnen, fakta eller saker som hjälper dig att släktforska.
Var heller inte rädd för att ta kontakt med mer långväga släktingar - de kan sitta på ovärderlig information. Det är till exempel vanligt att fotografier på familjen delas upp bland barnen när äldre generationer dör. Genom att kontakta andra grenar av släkten kan du hitta bilder du inte trodde fanns på gemensamma släktingar.
Att intervjua släktingar ger dig också nycklar till historien som de officiella arkiven ofta inte kan ge. Det kan handla om beskrivningar av personligheter, anekdoter ur vardagen eller förklaringar till beslut som tagits. Tänk dock på att alltid vara källkritisk. Glöm inte skriva ner det du får reda på och ange källa.
Det kan också vara bra att kolla upp om någon annan gjort en släktutredning som berör dig. I så fall kan utredningen ha lämnats till arkiv, bibliotek eller en förening. En släktutredning är lättare att hitta om du tillhör en familj med ett ovanligt efternamn eller en släkt som har en stark koppling till en viss gård, ett specifikt yrke eller en minoritet i samhället.
4. Hur ska du samla och organisera informationen?
När du börjar släktforska i arkiv inser du snabbt att information lätt samlas på hög. I takt med dina fynd av släktingar blir också antalet födelsedatum, dopvittnen och bröllop att hålla koll på fler. Se till att redan från början ha tänkt igenom hur du ska samla och organisera uppgifterna du hittar. Du kan strukturera din släktforskning digitalt, analogt eller göra en kombination av båda.
Ofta används släktträd (kallas också antavla) för att skapa överblick över en släkt och personers koppling till varandra. Varje person i släktträdet får också en ansedel med mer detaljerad information om personens familj och liv.
5. Har du koll på källhänvisningar?
För att kunna verifiera andras uppgifter och för att göra din egen släktforskning trovärdig behöver du redan från början förstå och själv kunna skriva källhänvisningar på rätt sätt. En bra källhänvisning inom släktforskning bör innehålla:
Församling eller socken
Länskod
Volymbeteckning
År
Bild
Sidnummer
Funderar du på vad volymbeteckning är? Läs gärna blogginlägget om kyrkböckernas indelning.
Comments